MIK

 

På biblioteket så kan ni som elever få hjälp med informationssökning, källkritik, skolarbeten (hur man refererar, citerar, skapar referenslista osv.), hur man vet vilka hemsidor som man kan lita på, hjälp att hitta källor till arbeten m.m.

Här har bibliotekarien, Raz, sammanställt en kort sammanfattning av all MIK / IKT hjälp du kan få i biblioteket.

 

Hur söker man bäst i sökmotorer?

För att få det bästa sökresultatet man kan få i olika sökmotorer så behöver man veta varför man får den träfflistan som man får. Vilka sökträffar du får beror en massa faktorer men här är tre av de största påverkande faktorerna.

1)      Hur du informationssöker

Exempel. Din lärare har gett dig en uppgift där du måste skriva om de gamla grekerna och demokratins uppkomst.

 

För att få fram den bästa träfflistan så måste du söka med nyckelord. Dvs. ord som beskriver demokrati bäst. Här kan man ju tycka att ordet demokrati bör täcka hela idén om demokrati. Men då kan man i sin träfflista gå miste om demokratins alla aspekter. Därför är det viktigt att inte bara identifiera nyckelorden, men även deras synonymer. Demokratins synonymer kan vara dess olika aspekter så som: jämlikhet, rösträtt, yttrandefrihet, osv. Så för att få med allt om ett ämne så måste man tänka på ämnets helhet.

Sen måste man även vet hur man söker. Det kan se olika ut beroende på vilken sökmotor man använder. Men det finns ett par kommandon som fungerar i alla, samt vissa sätt att söka som aldrig funkar i någon av de.

Det som sällan fungerar är när man söker på hela meningar, eller på fraser, eller genom att ställa en fråga. Exempel på det kan se ut så här:

-          Demokratins uppkomst i det gamla Grekland.

-          Det gamla Greklands demokrati

-          Hur uppstod demokratin i det gamla Grekland?

Du kan få ett par träffar men de är sällan de bästa eller de med mest relevant information.

Det som fungerar i alla sökmotorer är att söka Booleskt. I viss variation. Boolesk sökning är då man använder sig av kommandon som breddar, snävar eller inkluderar två olika sorters sökningar. Så istället för att man söker flera gånger så kan man söka en gång. Eller ett par. Kommandona är: OCH, ELLER, INTE, ”” och *.

Bilden nedan visar vad de olika kommandona ger för sorts träffar.

 

”” används om du vill söka på en exakt fras, mening, eller en exakt ordföljd. * används till något som heter trunkering. Det är när man söker på ändelser. Om man inte är säker på hur något stavas eller i vilken ordled man bör söka så kan man trunkera. Här är ett par exempel på trunkering:

-          *dans (leder till en sökträffslista med sådant som slutar på …dans eller innehåller dans i order ex. jazzdans, dansprogram)

-          Dans* (leder till träffar om dansöser, dansare, dansvisningar osv. Du får alltså upp allt med olika ändelser som passar till ordet dans.

 

2) Hur du har sökt?

Här kommer de så kallade filterbubblorna in. Filterbubblor är skräddarsydd data. Dvs. sökmotorerna använder sig av all information som finns om dig på internet för att ge dig information om sådant som de vet/tror att de vet att du redan gillar.

 Exempel. Google sökmotorn.

Google använder sig av informationen den har om dina e-postrutiner, här vet Google hur länge du var inne i posten, vilka mejl du klickade på, hur många sekunder du tittade på ett visst mejl osv. Alla hemsidor du har besökt loggas, hur länge du var inne, vad du klickade på osv. Vad du brukar söka efter. Vad du köper och vart. Vad du tittar på, på Youtube. Vilka bilder du kollar på. Vad du gillar på Facebook, instagram, snapchat. Hur gammal du är. Var du bor. Vilket kön du är. Vilka hobbys du håller på med osv. Allt som skrivs in i en dator om dig – används.

 All den här informationen sparas om dig och sammanställs till en profil om dig. Den används sedan för att rikta reklamer, visa hemsidor i träfflistan, rekommenderade filmer, osv.

 Därför bör man söka på en dator som inte är ens egen för att vara helt säker på att man ska få en opartisk träfflista.

3) Algoritmerna

Sökmotorns algoritmer sköter träfflistorna. Algoritmerna kan påverkas så att de gynnar specifika företag eller för att rikta informationen till dig mer specifikt. Företag kan även köpa in sig. Om ett företag vill synas mer kan det köpa en bättre träffplats. Så de första träffarna som du får upp är inte alltid de som matchar det du sökt bäst. Eller är mest reliabla. Tvärtom. Utöver de undantagen så ska sökmotorer fungera som så att de matchar antal citeringar och referenser mellan artiklar och hemsidor, med de nyckelord du söker med. Det innebär att du får det mest relevanta träffarna. För om andra websidor eller artiklar som behandlar ditt ämne använder sig av dina nyckelord så kommer du att hitta den informationen som du söker.

 Men det är långt ifrån de första träffarna som är mest relevanta.

 

 

Hur vet man att informationen som man hittat går att använda?

Man brukar säga att man ska söka fram primärkällan. Så om du endast hittar sekundära källor som nämner ett faktum så är det inte reliabelt. Men om du hittar primärkällan som andra refererar till så är fakta reliabelt.

Man kan också säga som en tum-regel att om man hittar samma fakta/siffror på fem olika ställen så kan man lita på att det stämmer. Men man kan aldrig bara ta en källa som fakta.

 

 

Vilka hemsidor kan man lita på?

För att veta om en hemsida är reliabel eller inte så ska man besvara de här fem punkterna:

  • Vem ansvarar för hemsidan?

Man ska lätt kunna hitta kontaktuppgifter. Vem som ansvarar för informationen på hemsidan, vilka autentiseringsuppgifter har de, hur kontaktar man de osv. Man bör även kolla upp autentiseringsuppgifterna och personen i fråga så att de verkligen är den de säger att de är. Vanligt är att icke-reliabla hemsidor använder en annans bild och/eller autentiseringsuppgifter. Därför är det viktigt att kolla upp att de verkligen är den personen de utger sig för att vara.

  • Hur ser webbadressen ut?

Under referensbiblioteket kan du se var du kan söka på en websidas adress och om det är en reliabel sida eller inte

  • Finns det reklam?

En websidas åsikter är oftast reflekterade i den reklam de tillåter på sin websida. Exempel om en websida skriver om siffror kring integration, eller bidrag och har reklam för sidan nordfront så vet man att an ska hålla sig skeptisk till information delgiven.

  • När uppdaterades sidan sist?

Reliabla hemsidor ska ha årets/månadens datum som senast uppdaterad. Den ska definitivt det om det gäller naturvetenskapliga fakta.

  • Har hemsidan tendens?

Med tendens menar man åsikter, politiska anknytningar osv. allt som kan ”färga” informationen som man tar del av. Om det är så att en hemsida har tendenser behöver informationen inte vara fel, men man ska hålla sig skeptisk till den och för att vara säker kolla upp så att fakta stämmer.

 

 

Hur refererar man?

När du beskriver fakta så måste du även förklarar var du fått det ifrån. Det kallas att skriva en källreferens. Eller bara en referens. Det kan man göra på två sätt. Antingen i den löpande brödtexten, eller som fotnoter.

Den mest använda referensmodellen är Harvard modellen. I den här länken kan du få exempel på hur du refererar till olika källor! (PDF, 79 KB)

Enda skillnaden mellan fotnoter och referat i text är var man lägger referensen.

 

 

 

Hur citerar man?

Om du ska citera något i ditt arbete så måste du bryta av citatet från resten av texten, samt omfatta citatet med citattecken. Vidare måste du avsluta citatet med referens till källa. Se exemplet nedan.

” Then, methought, the air grew denser, perfumed from an unseen censer
   Swung by seraphim whose foot-falls tinkled on the tufted floor.”

                Edgar Allen Poe, The raven, http://theravenpoe.com/, 2019-09-27

 

Vill man citera endast en del av en mening så gör man exakt som ovan, men man adderar dessa tecken /…/. Exempel:

 

“/…/Tempter sent, or whether tempest tossed thee here ashore,
Desolate yet all undaunted, on this desert land enchanted— /…/”

                Edgar Allen Poe, The raven, http://theravenpoe.com/, 2019-09-27

 

 

 

 

Uppdaterad: