Ortens bästa poet är korad.

​"Framtiden i ghettot"

Du säger att livet är som bäst
Men hur kan du va så säker?
Alla våra äldre gråter
för de finner ingen glädje
Framtiden är i våra händer
Ändå så brinner våra länder
Vi krigar för att försvara våra legender
Men ändå klagar vi för fel person bestämmer

Jag är 16 år bär på en sorg
Ska våra mammor fortsätta gråta till sömns
Kan hon aldrig få uppleva en bra fucking stund
Misären kom till mig känns som jag ramla i en brunn
Jag valde inte livet det kom som en slump
Jag är den utvalde men känner ändå en klump
Vi är inte samma jag kommer ifrån slum
Platsen där blattar kallas för avskum

De tror vi är känslokall men jag har så mycket o säga
Mina känslor är fastkedjade hade varit lättare ifall mitt namn var Freja
Mitt namn är Mohammed och jag är inte farlig
Jag står inte centan och jag skickar inte något hari

Jag är ett barn med en plan ska ta mig ur denna stad
Hela samhället har förvandlas till en fasad
De leker som att de bryr sig
Men det är de som skapa en blockad
De vill att vi blattar ska sälja choklad
Så de senare kan skylla på oss och säga
Vad vare jag sa?
Hur kan denna framtid var bra?

Ska vi inte ändra på denna fasad?
Ska vi inte äntligen göra våran mamma glad?
Jag ber för varje dag,
Att folk inser att livet i ghetto är inget bra
Vi blir felbehandlade och starar som barn
Fel förebilder leder bara till knas
Gå till moskén kyrkan och gör någon glad

Framtiden är i våra händer så vi måste ta tag
Jag tror på oss men en förändring måste ske idag.

Mohammed Kartal, 9A